Hej vänner!
Hur mår ni? Här har det varit tyst i en månad. Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att livet skulle vara lika ovisst nu som då. Hade absolut räknat med att vi inte kunde ta saker och ting ”för givet” så som vi gjort, men inte denna osäkerhet som en nu känner.
Dock håller vid modet uppe, vi har ju inte riktigt satt en Plan B, men det kanske är dags för oss att prata lite kring vad vi gör om saker och ting inte går enligt plan, hur länge vi ska ha is i magen och allt sånt!
Så länge M och jag har varandra är jag nöjd, vi har haft så mysigt och roligt på sistone och jag är så glad och tacksam över att det just HAN som ska bli min man, fan vilket fint och roligt liv vi kommer fortsatta ha!