Förutom 7 augusti, är nu 30 november ett datum som faktiskt väger lite tyngre. Det var nämligen då som M friade till mig, för det var han som friade. Även om det var en självklarhet i vårt förhållande så är det inte det i allas. Jag har aldrig drömt om att gifta mig, men det ska vi prata mer om i mina tankar kring giftemål och bröllop.
Däremot är jag otroligt stolt och glad över att jag ska bli hans fru.
Okej, 29 november är alltså en fredag och sista dagen för mig på mitt dåvarande jobb. Jag var på en start-up, och vi var en handfull kollegor som var lite som en familj. Anledningen till att jag skriver detta är för att det skedde en avtackning för mig, den började tidigt med bubbel på kontoret och slutade sent.
Vill också tillägga att M kom och mötte upp oss ute, klockan måste ha varit 23-23.30. Inte visste jag att han hade planer på att fria dagen efter, utan det enda som stod på agendan var julbord på Grand Hotel med M’s föräldrar.
Kan ju tycka att han är galen som gamblar det. Dock har jag under våra åtta år tillsammans mått riktigt dåligt max två gånger, så jag antar att han kände sig safe.
Inte en enda gång under kvällen frågade han om vi skulle dra oss hem, då är han annars en person som gillar att ha GOD marginal, men han ville inte göra misstänksamma saker har jag fått veta. Tror minsann vi stängde stället.
Inte i min vildaste fantasi hade jag tänkt att han skulle fria en kall vintermorgon i november. Jag är ett kontrollfreak och lyckas alltid lista ut överraskningar. Jag känner mig alltid så obekväm när jag inte har kontroll på läget, men han lyckades!
Vi älskar ju att resa och de gångerna tanken slagit mig har jag tänkt utomlands eller på en fest tillsammans med våra vänner. Och det visste han också att jag tänkte, så av den anledningen gjorde han tvärtom. Men det var perfekt, så personligt och kärleksfullt på en plats som betyder mycket för honom.
Han sa några väl valda ord innan han gick ner på knä och frågade om jag ville bli hans fru. Gulle, sa såklart JA! Ni ba, va gjorde du?<3
Här var förmodligen sista stunden i livet med en tom vänsterhand!
Såklart tog vi några bilder som vi skickade till våra närmsta vänner.
Det skålades i bubbel som han hade gömt i en ryggsäck.
Vid 13.00 hade vi en sittning på Grand, men jag hann hem och måla mina naglar som vid frieriet var omålade. TUR för honom att de ändå var relativt fräscha.
Sen skålades igen, så mysigt och stort. Han hade inte sagt något till sina föräldrar om frieriet så de var minst lika chockade och glada som jag!
På kvällen mös vi med god middag och mera bubbel och redan dagen efter åkte vi för att kolla efter en ring åt honom.
