Sedan tonåren har jag alltid haft en seriestrip från Nemi uppsatt. Texten lyder: “One ring to rule them both, and in the darkness bind them.” Ja, det var lite nördigt roligt, ett tag. Men inte längre. Nu vill jag ju faktiskt ha en ring.
Efter att jag hade friat fick jag reda på att ringen var en av de saker som hade försvårat ett frieri för honom. Jag använder aldrig smycken, så hur skulle han få veta rätt storlek? Och vilken sort ville jag egentligen ha? Ingen av dessa frågor hade jag något svar på.
Enligt olika etikettguider ska kvinnan ha en förlovningsring, en vigselring och i vissa fall även en alliansring. Mannen ska ha en förlovningsring och i vissa fall även en vigselring.
För oss som inte är vana att bära smycken började tankarna på alla dessa ringar att kännas betungande. Och varför skulle kvinnan ha fler ringar än mannen? I mitt huvud blev det som en ”märkning”. På kvinnan ska det alltid synas om hon är förlovad eller gift, medan det på mannen inte nödvändigtvis syns någon skillnad mellan förlovning och äktenskap. Normkritikern i mig satte ner foten och sa att vi struntar i seder och traditioner. Så det blev bara 1 ring för oss båda. Och för mig känns det helt rätt.
Vi började vårt sökande efter den perfekta ringen genom att surfa runt på nätet för att få en idé om vad vi ville ha. Men det är ju en djungel! Så vi provade att gå in i en smyckesbutik, för att se befintligt utbud och få råd kring storlekar, material mm. Efter en sittning med mycket trevligt bemötande var vi lite klokare, men fortfarande inte så mycket närmare att köpa en ring. Då kom jag på att det fanns en butik som hade som rutin att man fick designa sin egen ring. Visst finns det guldsmeder och juvelerare som också gör detta. Men då kostar det också mer än vad vi var beredda att betala.
Två smyckesrookies klev därför in på Två hjärtan i Skärholmen. Hm, det låter ju inte särskilt lyxigt. Men vi blev glatt överraskade av ett trevligt bemötande samt påläst och erfaren personal. Vi hade tex provat ut helt fel storlekar i den tidigare butiken – bara en sån sak! Och här gick allt att ordna eller ändra på. Efter en del provande kom vi fram till att vi tyckte om rosa och vitt guld, samt att ingen av oss var särskilt förtjust i stenar. För min del kändes det fullt tillräckligt att ens ha något på fingret. Om det dessutom ska glänsa eller sticka ut så vet jag nog inte vad jag skulle ta mig till. Vi föreslog en design och fick ett prisförslag. Sen gick vi hem för att fundera på saken. Och surfandet efter ringar fortsatte.
Men en vecka senare kunde ingen av oss släppa tanken på den ring vi själva hade designat. För inget vi hittade på nätet kändes bättre. Så det blev något enkelt, men alldeles eget. Och de är likadana, såklart! För mig kändes det som en självklarhet att ha likadana, eller åtminstone matchande ringar, för vi hör ju ihop.
Här nedan finns bild på Allt om bröllops materialguide från Planeringsguiden 2017. Ett bra tips för den som har funderingar kring olika material.
