Varken jag eller Gustav är speciellt kreativa eller pyssliga av oss. Så att på egen hand konstruera något som ska likna en bröllopsinbjudan var ju bara att ge upp direkt. Däremot fick jag tips av min blivande svägerska Sara att klicka in på Adobe Stock där det finns tusentals bilder, det vill säga inspiration! Blir man medlem får man även tio nedladdningar gratis – hett tips!
Jag gav mig såklart på det här och ja, man blir lätt fast några timmar. Det blev även en stress för mig över att enbart kunna ladda ner tio bilder. Man får ju verkligen tänka efter vilka man verkligen verkligen VERKLIGEN vill ladda hem. Jag klistrade och klippte ihop något som jag kände var vi. Jag drogs mycket till träd, träplankor, inristningar, rep (låter verkligen romantiskt), ljusslingor och guld.
Pinterest var såklart också ett ställe jag tillbringade många timmar på gällande detta. Ganska snabbt fick jag en känsla för hur jag ville att vår inbjudan ska se ut. Och ja, det var mest jag här, Gustav var mer ett bollplank. Tanken var inte att själv skapa en inbjudan utan mer en utgångspunkt för Camilla. Camilla (Gustavs storasyster) fick frågan av oss att bli skapare av våra inbjudningskort. Eftersom hon är en fantastisk konstnär med ett bra öga för sånt här var det ett enkelt val för mig. Jag var lite orolig att hon skulle få prestationsångest och inte vilja göra det men tack och lov sa hon ja!
Camilla har verkligen lyckats fånga den tanke och känsla jag försökt förmedla. Några få justeringar har det blivit på vägen och jag väntar spänt på slutresultatet. Det känns så kul att inbjudan ändå blir så pass personlig och att det är just Camilla som står bakom det. Vi/jag har utgått från miljön där vår bröllopsfest kommer äga rum. Till en början tyckte jag att det var svårt att hitta något som passade in bra för en inbjudan, det krävdes en del tankeverksamhet och research på Adobe stock, Google och Pinterest. Men när väl poletten ramlade ner så blev det svårt att sålla, blev nästan lite för mycket, vilket Camilla även påpekade ;).
En inbjudan tar väl inte så lång tid att få fram tänkte jag … det tar tid. Är det något jag lär mig i det här kapitlet av livet så är det att allt tar tid, längre tid än vad du tror. Börja i tid – med allt!