Ibland känns det som om bröllopet bara är en dröm. Det går inte riktigt att ta på och det känns som om vi bara låtsas, att vi leker en lek – bröllopsleken. Likt mamma pappa barn när man var liten. Svårt att beskriva dessa känslor men det är verkligen svårt att greppa att det faktiskt ska ske, att vi ska gifta oss! Det finns absolut tillfällen där jag kan känna att det är på riktigt. När jag provade bröllopsklänningar är ett sådant tillfälle. Då blev jag överröst av känslor och det blev plötsligt en aning okontrollerat och svårt att hantera alla känslor som svämmade över en. Fantastiskt ändå, den här mixen.
Idag pratade jag med mamma i telefon och vi kom in en hel del på bröllopet. Då fick jag ett pirr i magen och sprack upp i ett sånt där fånigt leende. Det kändes verkligt igen. Jag antar att desto närmare vi kommer desto verkligare kommer det att kännas. Igår fick vi våra inbjudningskort av Camilla så idag har Gustav jobbat hårt med att klippa till, scanna in och leta typsnitt. Det känns skönt att han vill fixa så mycket med det här för jag är just nu helt slut. Jag har kämpat hela dagen med att faktiskt öppna upp datorn och skriva det här inlägget. Trots en trötthet som är fylld till bredden så känner jag mig otroligt lycklig. Gustav låter ganska mycket här jämte nu och han är enormt stolt över sitt jobb så bäst att se om det är något som kan godkännas eller ej ;).