Så har ännu en ny vecka tagit vid… vad händer med tiden? Allt går så fort! Men så insåg jag i bilen på vägen hem att vi fortfarande är i januari och inte alls i slutet på mars som känslan i kroppen sa idag. Då kanske inte tiden går så fort ändå?
Idag har det varit vårkänslor i min kropp. Helt underbart att stå på skolgården och rastvakta idag och jag ville inte riktigt vissla i den där pipan när rasten var slut. Det är så speciella, dessa vårkänslor. Jag trodde jag skulle vara död vid 16 idag eftersom min dag varit smockad med möten osv och jag valde att starta min arbetsdag extra tidigt. Men ljuset som fortfarande var vid liv när klockan slog fyra fyllde mig med energi! När jag lämnade skolan efter 17.30 hade jag de där vårkänslorna i kroppen.
Känslorna som gör en helt pirrig och lycklig på samma gång. Känslorna som gör att en känner sig oövervinnerlig. Mina elever var helt överlyckliga idag. Solen gav samma effekt på dom gissar jag. De tyckte det kändes som sommar, riktigt där var inte jag men ändå. När jag berättade att det ska snöa imorgon var det ingen hurrande våg jag möttes av direkt.
Härligt är det ändå att känna dessa känslor nu även om man blir lite lurad. Vi har ju en hel månad med vinter kvar innan det officiellt är vår 🙂 som jag längtar efter denna vår!