Det kanske var tur i oturen att vi inte ens hade tid att bli nervösa inför vigseln. Istället var det inte särskilt många minuter kvar när vi kom till kyrkan.
Två turister kom och observerade oss när vi stod och laddade upp för att gå in. ”we can wait” sa de.
Så fantastiskt att Lillebror fick vara med där framme i sin fina fluga, han skötte sig exemplariskt👌
Gråt inte ser Liv bedjande på mig, men så fort vi går in innanför dörren slår stundens allvar och för mig börjar fulgråtandet. Jag önskar att jag hade haft en lock kvar i mitt hår😂
Vi satt så vi såg på vår egna familj i början av ceremonin. Den blev så mycket mer känslosam än vad jag trott. Prästen höll ett fint tal om varför det blev vi, hur vi inte kan leva utan varandra och hur vi finner det vi behöver i den andra. Vi ingick i äktenskap, bytte ringar, fick en förbön och till slut fick vi pussas lite på amerikanskt vis.
Mina pysselprojekt till vigseln. Vigselprogram, servetter, riskorn och ringkudde.
Efteråt fick Hedda byta plats, för nu skulle vi sitta bredvid varandra som gifta par. Vi hade en solist som innan sjöng Love song och sen A thousand years, båda som vi valt med omsorg. Min syster My sjöng kärleksvisan och inte ett öga var torrt.
Efter vi gått ut efter vigseln fick vi möjlighet att hälsa på alla gäster, jag slogs av allt alla ritualerna var så genomtänkta kring ceremonin.
Lagom tills att det var dags att gå ut igen slog vädret om igen. Alla gäster stod och hukade under diverse paraplyer och jag brast ut i ett riktigt skratt åt synen.
Vädret styrde så den planerade fotograferingen utanför kyrkan fick avstyras. Vi hoppade in i bilar och styrde mot festlokalen.
Bilderna i detta inlägg är tagna av http://www.matildastillvaro.se.