Överraskning i New York

Frånvaro

Ber om ursäkt för min frånvaro men har varit riktigt dålig i bihåleinflammation och inte varit så aktiv. Men är sedan några dagar tillbaka frisk och känner att energin är återfunnen.

Tillbaka till New York

Som jag nämnde i inlägget om förlovningen så blev det ännu mer betydelsefullt när vi skulle hämta våra ringar. Resan till New York var den bästa men den värsta när det kommer till jetlag. Jag vaknade så tidigt varje morgon och kunde oftast inte somna om på ett tag.

På tisdagsmorgonen hade jag precis somnat om runt 06.30 och klockan 07.00 knackar det på dörren och någon utanför säger ”Roomservice”. Jag puttar lite på Christian och säger med en väldigt trött röst:

”Åh jag som precis somnade om, du får öppna”

Christian nämner när han reser sig från sängen att ”jag hade visst en överraskning till”. Jag fattar ingenting, men tänkte för en millisekund att det kanske är champagnefrukost på sängen eller dylikt.

Dörren öppnas och jag ser en mycket välbekant bakdel och ett ansikte som vänder sig med värkens bredaste leende mot mig – Då är det mina älskade föräldrar, som klätt ut sig till hotellpersonal och kommer inrullandes med en roomservicevagn med champagne (samma sort som vi skålade i vid förlovningen).

Det skrattas, kramas, skålas, tas foton och skrattas lite till. Dem hade landat i New York på kvällen och kommit fram till hotellet vid 22.00, livrädda för att stöta på oss då vi till och med hade rum på samma våning! Christian hade därför hållit kvar oss på takbaren några minuter extra trots vår trötthet.

Där satt dem alltså, skålade med oss och gjorde resan ytterligare bättre (hur nu det ens kunde vara möjligt). Christian, mamma och pappa hade alltså i största hemlighet planerat detta in i minsta detalj och använt kodord på sms om jag skulle råka läsa. Kodorden var att dem skulle beställa stenskivor av Christian till deras sommarställe. Lurifaxar!

Detta hade alltså planerats från våren, runt april någon gång. Mamma och pappa var på besök hos oss och när jag var och tränade hade Christian frågat hur de ställde sig till om han skulle fria till mig. Mamma hade börjat gråta och de båda hade blivit väldigt glada. Mamma hade tydligen laddat hela bilresan upp och tänkt att hon bara skulle säga det till Christian en gång, att hon ville att han skulle tänka på att ge mig chansen till att få gifta mig. Men Christian hade hunnit före och mamma behövde därmed inte säga det.

Det var så overkligt att ha mamma och pappa där tillsammans med oss! Christian hade ju fått smyga med att boka restauranger till fyra personer istället för två, detta utan min vetskap. Vi gjorde oss i ordning och påbörjade dagen i New York. Frukost, lunch, strosande med mera som hör till.

Roligt också att de kunde följa med oss när vi skulle hämta ut våra ringar. Det var ett riktigt klassiskt american-moment! När biträdet hörde historien om att de kommit för att överraska och fira vår förlovning blev det några Oh my god och tårar. Och mer champagne. Där satt vi ett tag och skrattade och njöt av att få ha det här minnet tillsammans.

Älskade mamma och pappa – vad hade jag varit utan er? Ingeting! Ni är så varma, omtänksamma, tramsiga, fantastiska och helt enkelt bäst! Det är ni som gjort mig och Ninna så trygga i oss själva. Vår barndom ryms av så många otroliga minnen.

Jag älskar er!