Mörkret i kärleksskimret

jag1

När jag träffade min fästman var jag på väg ut ur utbrändhet. Att han var beredd att satsa på mig trots att jag var utbränd gjorde att jag fastnade för honom än mer. Just då visste han nog inte vad han gav sig in på. Men idag vet han, och han stannar ändå kvar.

Idag är jag än en gång utbränd. Omständigheterna i livet blir inte alltid som man önskar. Men omständigheterna kring min partner är ändå desamma. Han finns kvar vid min sida, stöttar när det är tungt och gör det praktiska som jag inte orkar. Själv försöker jag att överösa honom med all den kärlek han förtjänar. För det är inte lätt att leva med någon med psykisk ohälsa. När ens livskamrat inte vill kliva ur sängen och inte orkar gå ut, är det svårt att se på och inte kunna göra någonting.

Vissa dagar är jag bara ledsen och kan inte alltid förklara varför. Känslan av att inte ha lust med något finns alltid inom mig. Och ändå är jag kär och lycklig! Depressionen finns med mig, men den är inte jag.

Tidigare skämdes jag för att ha blivit sjuk. Tänkte att det måste vara något fel med mig. Kanske är det så till viss del. Men det är inte mitt eget fel att jag är sjuk. Och det är skillnad mellan att ha ett fel och att orsaka ett fel. Idag tar jag sjukdomen mer med ro. Klart att jag skulle vilja vara frisk! Kunna kliva ut genom ytterdörren utan att få ångestpåslag. Kunna gå på fest med min fästman utan att känna ett stort obehag innan och sen bli trött efter bara en liten stund bland folk. Vikten av att sprida kunskap och motarbeta stigmatiseringen kring psykisk ohälsa känns dock ännu viktigare!

Allt det mörka ger oss dock många anledningar att fira. Ett steg i taget. Och han är med mig hela vägen! Här är några exempel på saker att fira:

  • Satt igång och tagit hand om en maskin tvätt.
  • Åkt tunnelbana istället för bil till ett möte.
  • Kontaktat 1 vigselförrättare.
  • Ha beställt provkort till inbjudan från 1 företag.

Att ha både depression och utmattning är en rätt knepig kombination. Depressionen kräver att man aktiverar sig för att inte ”dippa”. Medan utmattningen kräver lagom med aktivitet, för att man inte ska bli överansträngd. Så att planera ett bröllop är en stor utmaning! För mig som är en ambitiös person blir det en ännu större utmaning! Jag kommer skriva mer om ambitioner längre fram. Som det är nu kan det gå flera dagar mellan varje liten grej som behöver fixas till bröllopet. Mer än så orkar jag inte.

Det viktiga här är ändå att klamra sig fast vid det som är bra i livet: min partner bland annat. När han kommer hem från jobbet får jag alltid mer energi. Så en del av det som jag inte orkat göra under dagen, kan jag göra när han är med. Och tillsammans med vår hund är jag inte ensam på dagarna och måste även gå ut genom dörren.

Men hur jag ska orka med en hel bröllopsdag med fix, foto, vigsel och fest, med folk omkring mig hela tiden, det kan jag inte ens föreställa mig nu. Det är ju 5 månader dit, så jag hoppas må bättre då. Och om jag inte gör det så får det gå ändå! Jag får helt enkelt anpassa livet och aktiviteterna till vad jag orkar och mår bra av. Det ska ju vara en rolig och fin dag, inte något att genomlida.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *