I said YES to the dress!

Så blev det äntligen torsdag och dags att prova bröllopsklänning! Jag trodde jag skulle ha svårt att somna natten innan men slumrade in så fort jag placerade huvudet på kudden. Dock vaknade jag flera gånger under natten och tittade på klockan för att se om det snart var dags att stiga upp. Så spänd! Jag kände mig som ett litet barn igen som väntade på att mamma och pappa skulle komma in och sjunga ”ja må hon leva”. Vid sju klev vi upp, jag och Ia som hade anlänt kvällen innan. Det blev en stabil frukost i form av havregrynsgröt.

Vid halv nio plockade vi upp Emma vid centralen och sedan började vår väg mot Årjäng. Halv tolv var vi framme och även om vi var tidiga fick jag påbörja min provning med en gång. När vi klev in i butiken kändes det som att kliva in i en vit dröm, det var så vackra klänningar överallt! Jag kände ett rus inom mig och fick bita mig i läppen för att inte tappa kontrollen helt. Ia och Emma fick slå sig ner i en blå sammetssoffa medan jag gick runt tillsammans med personal för att plocka fram några varianter av klänningar. Jag ska ge en mer tydlig bild av hur själva provningen gick till i ett annat inlägg.

Den första klänningen jag får på mig känns otroligt bra innan jag ens hunnit studera mig själv inne i provrummet. När jag sedan lyfter blicken och ser mig i den blir det som om hjärtat gör volter och jag blir tvungen att le mot mig själv i spegeln. Sekunden senare går jag ut framför Ia och Emma, upp på puffen och snurrar och tittar. Det märks att de också gillar klänningen. Jag fortsätter att testa klänningar och det är cirka elva klänningar som jag testar sammanlagt. Det var inte lätt att plocka bort i början, jag tror jag hade sju klänningar kvar till omgång två.

Till slut hamnade jag med topp två. Två klänningar som inte alls var vad jag hade haft i tanke när jag började fundera på brudklänning. Vi åkte iväg en stund för lunch, pratade om lite allt möjligt men sedan skulle jag fatta ett beslut. Beslutet var egentligen inte så svårt för jag visste det redan sen första klänningen, för det var ju just den det blev. Tänk att det kan kännas så fantastiskt! Jag har lite svårt att finna ord och känner att jag stressar mig igenom detta inlägg. Jag ska ge ett mer ingående och detaljerat inlägg kring hur det gick till, hur tankarna gick och vad för olika modeller av klänningar som jag testade.

Jag vill bara meddela att jag hittade THE ONE! Jag fick säga ”yes to the dress”. Jag känner mig som riktig blivande brud, allt känns så verkligt helt plötsligt och det kom så mycket känslor när jag stod där framför Emma och Ia i klänning och slöja och vet ni vad, jag tyckte jag var så vacker! Det var så mäktigt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *